Så himla julmysigt!!
Falcor var mycket piggare på lördagen så vi åkte iväg på julmarknad, med min svägerska, hennes man och deras barn. Det var sådär, det var väldigt mycket folk och det var lite djungelnslag vid alla stånd. Tanterna är värst, puttar undan barn och låtsas inte se dom. Sån ska jag inte bli, usch! Vi blev inte där allt för länge utan vi åkte hem till oss och fikade. Min svägerska med familj åkte till Heron för att se på Up. Jag satte igång att adventsstäda. Fick upp att ljusstakar, en julstjärna och en ljusslinga. SÅÅ himla mysigt när mörkret föll och vi gick ut på tomten efter att ha tjuvtänt alltihop. Jag har ett hus...vilken dröm! Tänk vad lite juleljus kan göra, så mysigt och hemtrevligt. Man kan tro att självaste tomten bor här. 10 min efter allt var klart så hörde jag att katterna hade nåt fuffens för sig i hallen...mycket riktigt, nedre spetsen på julstjärnan var spårlöst försvunnen. Kul, NOT! Men det var inte oväntat, men 10 min, lite längre trodde jag väl att den skulle hålla. Jag fick möblera om mitt adventspynt och placera stjärnan i ett rum katterna inte har tillgång (ska köpa en ny) till och allt var löst. Stakarna har fått vara ifred än så länge, peppar peppar.
Svägerska med familj kom tillbaka för att låna lite filmer och vi fikade lite till.
Söndagsmorgonen blev i fixarens anda. Dammsuga, och plocka med det sista. Sen blev det brottningsmatch. Jag och min sambo började mäta våra krafter, inte helt oväntat så var jag chanslös. Fast inte helt, han råkar ju vara väldigt kittlig. Vi höll på bra länge och jag visade vartenda trix jag kunde och min sambo hittade på ett nytt "grepp" som vi nog ska ta patent på. Han fångade in mig, mina armar var korsade så att han kunde snurra ut mig...som en buggsnurr, men han drog in mig igen (ingen snurr tillbaka), rakt in mot honom och markerade att han skulle kunnat nocka mig med sin andra hand. Var det någon som förstod? Grymt iaf!
När vi lekt av oss så åkte vi och handlade, storhandlade. Hem och börja förbereda för vi skulle nämligen få gäster. Hemlagad pizza stod på menyn och jag slängde ihop en deg, rev ost och gjorde tomatsås. Till fördrink skulle jag servera glögg, självklart blossa, barnglögg. Så jag skållade lite mandlar och skalade dessa. Sedan började gästerna storma in, min bror med sambo och barn. Sedan min gamla kollega och hennes fästman, fästmannen är även en barndomsvän till min bror.
Vi hade himla trevligt, alla fick göra sin egen pizza och vi blev mer än mätta. Bror med familj åkte hem och vi andra avslutade kvällen med att spela Buzz. Jag var grym, har nog aldrig varit så bra och med ett pokerface gissade jag mig tillslut till en vinst i sista omgången. Jag har ALDRIG vunnit i Buzz förut. Det blev en riktigt trevlig söndag.
När våra sista gäster gått så gjorde jag iordning det sista och hoppade i säng. Vid 1 så väcker min sambo mig och ber mig att gå ut med hunden...sjuk igen. Det var bara att lägga sig på soffan igen. På 20 min så var vi ute 3 ggr och så fortsatte det ett bra tag. Vid 6 var jag ute sista gången och både jag och hund var helt slut. Vaknade 10.30, ja, jag alltså, nu är kl 12 och min älskade lilla Falk har inte klivit ur soffan en enda gång.
Allergifakta. Igår när vi alla var samlade så fanns dessa allergier på plats:
Kvalsterallergi
Kattallergi *3
Hundallergi
Pollenallergi
Tomatallergi
Laktosintolerans
Solskyddsallergi
Blom(sort okänd)allergi
Ja, sen var det några mer som jag inte minns, helt galet iaf.
Alla överlevde dock kvällen och trotsade modigt sina allergier.
Tack för att ni kom allihop!
Tjingeling!
Liten är sjuk...
Blev inte mycket sova av inatt, Falcor är sjuk och jag fick springa ut med honom hela tiden. Riktigt dålig i magen, feber till och från. Så vi fick sova på nedervåningen i soffan så att vi skulle hinna ut. Kan hundar få svininfluensan eller?! Nej, jag kom på honom igår när han käka röda bär från häck som vi har ut mot vägen. Ringde min svärmor och frågade om hon visste vad det är för sort. Hon trodde att det var, ja vad sa hon nu då...havtorn/hagtorn, ja nåt sånt. Hon lugnade mig med att de inte är giftiga. Så nu får jag bara pyssla om honom, jag är glad att han dricker i alla fall. Nu ligger han och sover och darrar. Min lilla stackare!
Ska väl passa på att städa lite, vilket är det värsta jag vet. Hur gör man för att tycka att det är kul? Jag har väl ett eget hemskt tips, det är ju att låta det bli så skitit så att det verkligen märks att man städat. Försöker se till att det inte går så långt, min förra hund var kvalster allergisk så det sitter väl i lite trots allt. Vill att mina djur ska må bra....tänker hon bara på djuren?! Hmm, ja de kan ju inte städa själva, min sambo kan ju faktiskt också hålla i dammsugarn om han inte skulle stå ut. Som tur är så har han inte klagat, jag försöker hålla ordning även om det allt för ofta dyker upp "mycket viktigare" saker att göra.
Adventsjusstakarna ska fram och det kan ställa till med andra bekymmer. katterna river gärna ner allt jag har i förnstren, har 4 blommor som kämpar för att hålla sig vid liv, ehh ok jag är inte stjärna på att vattna heller. Om vissa har gröna fingrar så har jag dödens fingrar när det gäller blommor. Min svärmor är trädgårdens gudinna, jag skämms när hon kommer hit och ser hur jag misshandlar mina växter. En gång var jag riktigt stolt för att jag fått en växt att blomma igen, en växt jag fått av just henne. Hon skratta lite och berätta för mig att den antagligen gjorde det för att den höll på att dö...den ville sprida sina sista frön. Vilken besvikelse, ännu mer när hon hade rätt. Den dog!
Tillbaka till ljusstakarna, förra året så tog katterna bort manschetterna och plockade bort kottarna på dom. Livsfarligt om dom får dom i halsen. Samtidigt så blir det ju jätte tråkligt att inte ha dom, tomt och kallt. Hmm, någon som har en lösning?
Julafton kan vara räddad, troligtvis så åker vi till mina svärföräldrar då. Sen på juldagen så kommer min familj till mig. Min syster och hennes kille kommer ju inte att dyka upp, men då fick jag i alla fall få vara hemma lite och slippa att åka runt överallt. Min bror med tjej och dotter ska åka till Lycksele och fira jul så vi kommer ha en lilljul innan de åker. Vi får hoppas att det blir bra tillslut.
Nu ska jag ner i källaren och kasta in lite ved i pannan.
Jag längtade till julen...
Ja, listan kan göras lång med helt galna påståenden. Fakta: Jag är lycklig med min sambo, jag är tillsammans med honom för att jag älskar honom av hela mitt hjärta. Jag hatar inte hennes pojkvän, jag tycker bara inte att dom passar ihop. Jag har aldrig varit otrevlig mot honom och jag har stöttat henne till 100%, speciellt mot vår pappas fördomar. Jag är inte rasist, jag har kusiner från Colombia, mitt gudbarn har chilenskt, filipinskt och spanskt påbrå. Jag gör precis som jag vill, när jag vill, hur jag vill, men jag tar hänsyn och visar respekt gentemot min sambo. Det är så ett förhållande fungerar.
Hur som helst så hatar hon helt plötsligt min sambo, något som jag fick veta först igår, vi har varit tillsammans i 3 1/2 år. Automatiskt så är hon ju inte längre välkommen hos oss, jag kan ju inte begära att min sambo ska öppna dörren för henne. Vi kommer inte heller kunna gå på tillställningar där hon kommer att vara. Kommer vi ses så kommer det vara under så fruktansvärt falska omständigheter att jag inte vill uppleva det, då avstår jag hellre från att ses.
Allt detta är så sorligt, för jag kommer verkligen att sakna henne. Men jag kan inte se hur det någonsin ska kunna bli bra igen. Jag kan bara önska att hon blir lycklig i alla sina dagar med sin kille. Det kommer iaf jag vara. Kommer dock vara ledsen för att mina framtida barn inte kommer ha en moster som är närvarande, en moster som trots allt är väldigt rolig och glad.
Jag är verkligen ledsen för det här, men mina planer är inte att göra slut med min sambo, sälja huset, hunden och avstå från framtida barn för att min syster ska kunna ta del av mitt liv. Jag måste leva nu, jag älskar min sambo och jag vill leva med honom i resten av mitt liv. Hoppas att hon känner som jag gör för sin kille.
Jag älskar dig Jenny, bara så du vet. Om det skulle hända något, en olycka eller vad som helst så vill jag att du ska veta det.
Kattens dag 2009, rösta på Aragorn!
Vårt mål är 5 stjärnor så hjälp oss, rösta gärna!
www.kattensdag.se/2009/aragorn

Hur hamnade jag här?
Har bestämt mig för att bojkotta Facebook. Varför? Ja, jag har sett så många få sina liv förstörda. Svartsjuka, otrohet, krossade förhållande, mobbning och ex som förföljer ex. Helt galet! Jag vill inte vara en i statistiken, så jag bojkottar. Samtidigt så missar jag alla gamla vänner som man kan hålla kontakten med, men frågan är ju då; Borde vi inte kunnat hålla kontakten ändå? man kan tycka det.
Nu har jag tydligen skaffat mig en blogg istället, det trodde jag aldrig om mig själv, men jag måste få skriva av mig någonstans. Jag skriver och måste få skriva, när jag mår dåligt, när jag är glad och när jag bara är, då skriver jag.
Ja, nu skriver jag. Så vem är jag? Jag vet inte ännu om jag vill berätta det. Jag vet inte hur sånt här funkar. Så jag är Mandragoran, nybliven arbetslös. Sparkad av helt fel anledning. Mitt ärende är under utredning och min avskedan har ogiltigetsförklarats av facket. Vill inte skriva så mycket innan ärendet är avslutat, men jag vet att jag skulle kunna ordna rubriker i tidningarna. Oj, om alla visste hur man kan bli illa behandlad av sin arbetsgivare.
Arbetslös är inte det ända jag är, jag är djurägare också. Till två underbara bengalkatter och en underbar dobbermann kille. Mina djur är mitt ljus i mörkret. Sambo, husägare ingår också i mitt liv. Det är min dröm jag lever, men saker har inte varit lätt. Många saker har varit tuffa på vägen hit. När jag vä nåt hit så sparkar min arbetsgivare undan benen på mig.
I helgen så gick jag emot mina egna fördomar. Jag gav mig in i hundutställningens värld. Det finns väldigt många speciella människor som sysslar med denna hobby. De lägger upp hela sitt liv efter utställningsdatum. Jag kan tycka ibland att hundarna står i skuggan av husse/matte, vem är det som ska visa upp sig egentligen? Vem är det som ska bli bedömd och vem är det som vinner rosetterna i slutändan?
Jag ställde ut min hund, han är 5 mån idag. Jag visste inte vad jag gjorde, men fick hjälp av för mig en helt okänd kvinna. Vet inte vad jag hade gjort utan henne, tack! Det visade sig att hon hade en hund från samma kennel som jag, alltså en släkting till min lilla Falcor. Tack vare denna kvinna så gick det kanon för Falcor, HAN fick två rosetter med sig hem. Hederspris och bäst i motsatt kön.
Och JAG ja jag blev biten...nej inte hundbiten, jag har redan kollat upp när nästa utställning i krokarna är. Shit, trodde aldrig att jag skulle tycka att det va kul. Nu får jag äta upp allt jag tyckt, tänkt och sagt. MEN jag står fast vid att vissa människor borde titta sig i spegeln och ställa sig frågan; Vem får ut mest av det här, jag eller hunden? Själv så såg jag detta som en mycket nyttig träning för MIN valp, han var kanon och hur lugn som helst trots att det var ca 300 hundar på plats. Häftigt att se. Vi fick hade till och med en liten fanclub, självklart va ju husse med, trots vissa protester så stötta han oss, puss på dig älsk! Min mamma och plappa, pappa med fästmö och min älskade farmor kom för att titta på Falcor när vi krossa vårt motstånd...haha inte riktigt men iaf. Utställningen var inofficiell och arrangerades av Shiba -No-Kaj och ägde rum 2009-11-21.
Nu ska vi ut på promenad medans det är ljust ute och vi ska vara ute länge!