Börjar fatta, men fattar inte...
Sitt-ligger i soffan...finns inte en enda skön ställning nuförtiden. Trycker på ordentligt i revbenen hur jag än går, står, sitter eller ligger. Vi var hos barnmorskan i onsdags, trodde att det skulle ta 30 min som vanligt, men icke! Nej, nu minsann så skulle det delas ut broschyrer, p-tillstånd, bra-att-veta-när-det-är-dax-info, en dvdfilm om profylaxandning osv.
-Ehh vänta, pratar vi om förlossningen nu???
-Ja!
Efter lite klämmande och kännande så konstaterar hon också att barnet i stort sett är fixerat, dvs ligger med huvudet nedåt och kommer nog göra det tills det är dax att komma ut. Hon säger också att min mage inte kommer sjunka så värst mycket, eftersom barnet redan lagt sig rätt. Det innebär att trycket på mina revben inte kommer lätta så mycket. Något jag sett fram emot, väldigt mycket!!
Shit, det är liksom rätt nära nu. Både jag och älsk började nog i samma stund fatta allvaret, vi ska bli mamma och pappa. Det är väldigt svårt att förstå, iaf för mig! Jag kan ju inget om barn, hur gör man?! Tror visserligen att det ger sig, men man ifrågasätter sig själv en del. Vad har jag gett mig in i? Fixar jag det här? Kommer jag bli en bra mamma?
Klart det kommer gå bra, det hör nog till att vara lite nojig. Varför skulle alla andra klara det och inte jag? Det är lite som att ta körkort, fast något väldigt mycket större!!!!
Det sköna är att jag inte är ett dugg rädd för förlossningen, vilket min älskade karl inte tror på. Jag ser mig själv som väldigt lugn och sansad, sen kan man ju aldrig veta, jag kanske förvandlas till en riktig ragata?!
Hur som helst så åkte jag och min kära barndomsvän Madde in till staden för att shoppa lite och jag köpte lite barnkläder, vilket jag inte alls velat göra förut. Tänker även nu att det är förtidigt, men besöket hos barnmorskan fick mig att inse att tiden bara skenar iväg.
Nu ska jag tvinga med mig min ena svägerska för att inhandla alla måste-ha-saker-innan-barnet-kommer. Jag har ju liksom ingen koll riktigt, jag har självklart läst mig till en hel del, men det är ju en ren djungel med grejer och märken. Hon får helt enkelt hjälpa mig lite, hon har stenkoll.
Så nu till vad som har hänt och vad som inte hänt....
Min älskade, kära, tillgivne, trogne och underbaraste vän Tiger har nu flyttat...
Ja, min bil alltså. I tisdags så sålde jag honom och han lämnade ett hål i mitt hjärta. Efter 5½ år ihop så kan jag inte fatta att någon annan sitter bakom ratten. Jag tror dock att denna unga kille som köpte honom kommer att snygga till honom lite. Det är min tröst, min enda tröst.
Ja, tyck att jag är larvig, men ha i baktanken att jag är gravid och väldigt känslig just nu...ok erkänner, hade mått lika dåligt även om jag inte hade en krabat i magen.
I onsdags såldes även Falcors bur, den som vi hade i Tiger. Den passar nämligen inte i nya bilen.
Ja, den 23 juli, blev vi med ny bil och han är jättefin! Suo heter han, ja eller Sumo om man så vill.
I torsdags så åkte jag och måttade bil med barnvagn hos en firma som gör hundburar. Så förhoppningsvis så "får" vi nya buren i början på nästa vecka.
I går, fredag, så hämtade vi tapeterna och golvslipmaskinen vi hyrt hela helgen. Nu har min händige karl börjat slipa golvet i vårt blivande barnrum. Det börjar liksom ta form. Spännande, snart blir det IKEA, hoppas bara att jag fortfarande kan gå när det blir aktuellt.
Staketet, ja det är inte klart...men det är inte jättemycket kvar. Det får vänta tills måndag tror jag eftersom vi bara har golvslipen i helgen.
TROR inte att det fanns så mycket mer att uppdatera. Har inga roliga bilder heller...men det kommer och ja, jag ska slänga in en bild på magen, den är stor nu!!!
Hur kunde jag glömma....ÄLSK HAR SEMESTER!!! Jag slipper sitta ensam hela dagarna. Extra skönt nu när jag blir mer och mer handikappad, mina fingrar är som små tjockkorvar och jag har mist min finmotorik. Ja, det är så illa att jag nätt och jämt kan torka mig efter mina toabesök. Att skriva det här är en smärtfylld resa, det ska ni veta! Att hålla i en penna kommer inte på fråga.
Som sagt, bilder kommer...
Tjing så länge!!
Jaha ja, är det så här det känns?!
Hmm, vi får väl se vad han/hon säger först, mamma eller matte. Trots viktökning och krämpor så kämpar jag på här hemma, försöker att boa så gott jag kan.
Det händer grejer i hemmet och vårat barn-/gästrum står högt upp på "Att-göra-listan". Har bokat golvslipmaskin som vi ska hämta till nästa helg, blivande pappans första semesterhelg. Här blir inge vila. Tapeterna ska också hämtas för de har kommit. Tack mamma för all hjälp med detta!!
Staketet som jag fick i present för snart 4 månader sen har inte kommit upp, men i helgen som var fick vi förstärkning av min svärmor, svärfar, svägerska med man och barn. De jobbade på hejvilt hela lördagen och det ser ut som att vi snart kan bocka av det på listan. Något som vi bockade av förra helgen var kapning och klyvning av veden. Skönt! Fast vi kommer behöva mer ved om det ska räcka i vinter...
Nu till något sorgligt!!!
Min älskade Tiger ska adopteras bort, han ligger ute på Blocket.se. Har ont i hjärtat, han har ändå varit med mig i drygt 5 år. Det ska kanske komma en och kolla på honom idag, vi får väl se hur det slutar. Städade honom igår, tömde på grejer, dammsög och torkade ur. Känner mig som en svikare, hoppas ingen köper honom för att plocka isär honom. Tror kanske att hans stora fräknar (rosthål) kan va lite avskräckande för eventuella köpare. Kanske helt enkelt måste behålla honom =)
Nu till något roligare!!!
Vi har skaffat en ny familjemedlem, vi ska förhoppningsvis hämta honom i veckan. Har inte bestämt vad han ska heta ännu, just nu säger jag Suo. Min sambo säger Suomi, det gillar inte jag. Kom på att han kanske kan heta Sumo, ska ta upp det på nästa familjeråd. Han är av rasen VW Touran och är född -06 och hans hy är grön metallic. Han är större än Tiger och vi får plats med både barnvagn och hundbur.
Nu måste jag bara sälja den gamla buren och köpa en ny som passar i Suo.
Aj, det gör ont i fingrarna att skriva....
Nu till något sorgligt igen...sorgligt för mig, men inte för Sami och Tuuli.
Min "Tuuli liten" har nämligen tagit sin fästman och flyttat till Finland. De har flytt landet, vilket är helt förståligt i och för sig, i alla fall att de lämnade Södertälje! Var och tog farväl av dem kvällen innan flyttlasset gick, kändes i hjärtat. Samtidigt som jag sörjer att de flyttat så kan jag inte låta bli att tycka att de är väldigt modiga. Lämna tryggheten och bara ge sig iväg. Säga upp sig från sina jobb, säga upp lägenheten, lämna nära och kära och bara testa vingarna. Häftigt! Nu har visserligen båda släktingar i Finland, men det spelar ingen roll. Jag är i alla fall imponerad och kanske lite avundsjuk, även om jag inte vet vart jag skulle tagit vägen om jag skulle göra samma sak. Hur som helst så saknar jag er, bara så ni vet!!!
Förra helgen hade vi finbesök här ute på landet...ingen mindre än min farmor var här.
Hämtade henne på lördag förmiddag och sen var det full aktivitet här. Hon är så himla rolig min farmor. Fick be henne att inte gå så fort när vi handlade, jag hängde inte med med min mage. Det blev en supertrevlig helg och jag hoppas att det blir fler såna!!
Inte nog med att farmor var här så fick vi oväntat besök också, Marika kom och gjorde oss sällskap på lördagskvällen, ja du läste inte fel...hon var här en LÖRDAGSKVÄLL...här, ute på landet, en jättefin sommarkväll. Hon som annars gör stan en sådan kväll. Mycket trevligt!!!
Jag badade för första gången i år (ute alltså) i förra veckan. Det var riktigt skönt faktiskt! Hade även lite simskola med svägerskans barn, som är superduktiga! Insåg att jag faktiskt saknar jobbet som simlärare =( Tur att det är många barn i familjen, kan ju starta en egen simskola!!
På tal om jobb så är jag fortfarande arbetssökande, lär så förbli tills jag blir mammaledig. Jag fick tillslut ett skadestånd av min förre arbetsgivande pga felaktig uppsägning, fick dock inte jobbet tillbaka. Vill inte tillbaka i alla fall. Har jag redan skrivit och berättat det?! Inte vet jag, men nu vet ni i alla fall.
I söndags morse, 4.20 för att vara exakt, så väcktes jag av en fruktansvärd smärta i ena knävecket, tände lampan och väckte karln. -Det är en broms som bitit mig, döda den!!!!! Något surrar i sängen...en geting jä-el!!!! Va f-n hade jag gjort den, jag sov ju?!! Min hjälte dödade den och somande om. Själv så var jag klarvaken, det värkte ju ordentligt i benet och vem vet om den var ensam. Vågade inte somna om, kunde inte somna om. Som om jag inte har problem att sova ändå med alla mina krämpor. Som tur är så har jag redan ringt och bokat så att Anticimex ska komma hit, vi har nämligen hittat 6 getingbon och ett humlebo på olika ställen i/på/runt huset. Dock inte i sovrummet. Ett av getingbona är större än en honungsmelon. Nu längtar jag ännu mer på att de ska komma, två dagar kvar, på torsdag är det dax =) Mig har ni stuckit för sista gången, getingjä-lar!!! Falcor också för den delen! Ja, självklart de gett sig på min försvarslösa hund, nu ska ni få...
Idag har jag varit en "grinkärring", en roll som min mamma och syster axlat så pass bra att jag inte behövt. Har i och för sig valt att inte ryckas med i deras "klagoklubb", skäms ofta för dem när de sätter igång faktiskt. Hur som helst så ringde jag till Kronfågel och klagade på kycklingfilén jag köpt. Fast jag var inte otrevlig, jag var faktiskt riktigt trevlig. Upptäckte när jag tinat kycklingen vi skulle ha till middag att den var full av små hål, såg riktigt otrevligt ut. Vi köper alltid Kronfågel och jag har aldrig sett något liknande. Äckligt tyckte jag och visade min sambo, äckligt tyckte han om vi kastade kycklingen i soporna. Kvinnan som svarade sa att dessa var hål från injektioner de gör för att möra kycklingen. Helt normalt sa hon...Ehh helt normalt??? När man mörar kött så bankar man väl på det, eller har jag fel? Inte injicerar man massa grejer i det??? Vet inte, men en normal kycklingfilé är väl inte full med hål när man slaktat en kyckling?!! Ja, avgör själv om detta ser normalt ut......
Kvinna skulle skicka en liten ersättning till mig trots att det var normalt, en värdecheck på kronfågel om jag få gissa. Från ett djur till några andra...
Falcor, Gandalf och Aragron hälsar att de mår bra trots värmen! Vi sover på dagarna, röjer på mornar och nätter!!!
Nu tänker jag inte plåga mina fingrar mer, det visar sig när jag orkar skriva nästa gång!
Trevlig sommar så länge!
Tjing tjing!
