2,41kr på kontot och inte en blund....
Har inte sovit ett skit i natt...har varit uppe 6 gånger, dödat 5 flugor...vart fan kommer dom ifrån??? Varje gång jag dödat en så letar jag efter fler, inte en fluga och då har dom bara gardinen att gömma sig i. Jag är väldigt noga med att skaka den så att jag ska slippa vakna än en gång. Jag fattar inte, är dom i sängen eller? Jag har blivit en flughatare utan dess like!! Det var inte bara flugorna som fick mig att gå upp, Falcor fick för sig att han skulle ut också. Då var det bara till att klä på sig och gå, han jagar nämligen hjortar och rådjur när det är mörkt, skäller så hela byn vaknar. Ville inte riskera det, så det var bara att gå ut och hålla ställningarna.
Igår var jag på ljusparty, inte min grej! Jag hade släpat med mig min svägerska, som visste vad hon gett sig in i, själv hade jag ingen aning. Jag visste inte att det skulle stå en försäljare och snacka och göra reklam för allt, trodde att det skulle finnas en massa doftljus som man kunde lukta på och sedan beställa. Åh så fel! Kan säga så här...Jag byter kanal när det är tv-shop på tv, det är ett hemskt program...helt plötsligt så är jag med i programet. No way out. Nej, jag höll inte på att dö, jag överdriver, men det var inte min grej. Däremot så fick vi gott fika, både rabarberpaj och äppelpaj, mums! Svägerskan min beställde några tårtljus och jag åkte hem ljuslös. Jag hade 2,41kr på mitt konto, kan ju ha påverkat lite. Visst fanns det ljus som luktade gott. Fick bara lite panik när min vän försökte pracka på mig att själv vara värdinna för en kväll och få hem en försäljare i mitt eget hem....nej tack!
Nu ska jag gå och sova lite...försöka i alla fall.
Tjing!
Saknat mig, ehhh nej ok, men jag är tillbaka....
Har inte haft ork att skriva på några dagar, men nu är jag tillbaka.
Tänkte inte uppdatera vad som hänt utan tänkte leva i nuet och eftersom jag precis vaknat så har det inte hänt så mycket. Däremot finns det något jag verkligen vill dela med mig av och det är den här underbara låten. Den är SÅÅÅ vacker, gillar du den inte på en gång, lyssna igen. Ge den en chans....
I’m on my knees
only memories
are left for me to hold
Don’t know how
but I’ll get by
Slowly pull myself together
There’s no escape
So keep me safe
This feels so unreal
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it seems
Turn my grief to grace
I feel the cold
Loneliness unfold
Like from another world
Come what may
I won’t fade away
But I know I might change
Nothing comes easily
Fill this empty space
Nothing is like it was
Turn my grief to grace
Nothing comes easily
Where do I begin?
Nothing can bring me peace
I’ve lost everything
I just want to feel your embrace
Åhh så bra...
Mina intressen får svälta...
Nu börjar det verkligen kännas, saknaden av pengar. Man inser att man tagit saker och ting förgivet som att till exempel kunna åka och hälsa på sina nära och kära. Det handlar om pengar fast man inte tänkt på det förr. Ska åka till syrran i helgen, måste köpa ett 24-timmarskort. Det kostar 100kr och jag har inte det. Jag har inga pengar! Jag måste fråga min sambo om jag kan få lite pengar av honom och det tar verkligen emot. Han skulle aldrig säga nej, men känslan av att vara beroende av någon annan får mig att må dåligt. Jag har alltid klarat mig själv. Är för stolt för att be någon annan om hjälp, men nu måste jag krypa till korset. Tanken är ju även att jag ska på en 30-årsfest, man måste inte köpa någon present, men däremot så kostar det att gå dit. Jag har redan fått "rabatt", med det kostar ändå pengar jag inte har. Så ville jag ju ställa ut hunden, det kostar det med. Jag får ont i magen av tanken, måste jag ställa in allt? Jag har ju inte råd att ha nöjen, de pengar som finns måste ju gå till alla "måsten", mat, räkningar, lån etc.

Jag sov inte ett skit i natt, låg bara och tänkte på hur vi ska få ihop det. Min sambo har noll koll på ekonomin. Han bara spenderar sina pengar, dom finns ju där...på hans konto. Han tänker tyvärr inte längre än så. Han tänker inte på att pengarna ska täcka ALLA våra kostnader. Problemet är väl att det är jag som sköter alla räkningar så han ser aldrig hur pengarna försvinner. Detta blir ytterligare ett orosmoment för mig. Att hålla koll på honom och ständigt påminna honom att vi inte har råd att köpa vad som helst. Hur svårt kan det va att hitta ett jobb.....jo, skit svårt tydligen.
Jag har sovit väldigt dåligt de senaste nätterna vilket har inneburit att jag somnat och sovit riktigt djupt på mornarna (himla konstigt ord att skriva), detta har inte undgått Falcor som tre mornar i rad har smugit sig upp i sängen. Ajabaja! Jag har vaknat och trott att karln missat att gå till jobbet, men det har då visat sig att hundjäkeln tagit hans plats. I morse så var han ful nog att smyga upp innan husse lämnat huset så när han kom för att pussa mig hejdå så blev han påkommen och utkastad ur sovrummet.
Ett tips när du inte kan somna...eller ja det kanske bara är jag som är så störd...är att när du legat och vridit och vänt på dig bra länge och du kan bara inte somna. Vänd dig, lägg dig med huvudet i fotändan av sängen. Det funkar nästan alltid för mig, varför?! Ingenaning!! Fast det funkar inte om jag gör det på engång, jag måste verkligen ha försökt att somna. Det kan ju vara så att jag somnar av utmattning efter att ha legat vaken i flera timmar. Ett annat tips om man har för mycket i skallen när man ska sova, man tänker på grejer som stressar en, pengar t.ex Det är att lägga patiens i huvudet. Väldigt tröttsamt att försöka hålla reda på alla "kort" och få en överblick över spelet när det inte finns på riktig. Du måste ju ha stenkoll på vad som finns på "bordet" för att kunna lägga nästa kort. Det är så gått som omöjligt, men man blir trött.
Ja, jag har aldrig påstått att jag är som alla andra. Men det funkar för mig i alla fall.
Varför har jag inte sovit de senaste nätterna då?! Ja, för att det har börjat bli så himla påtagligt, mina pengaproblem. Mina egna tips är just nu till ingen nytta.
Spelade på lotto i lördags (med penagar som borde gått till mat), 172 mijoner i potten, 2 rätt.
VAD I H....
Morsning!
Falcor in action!



Haha, ja Falcor ser ju rätt nöjd ut! Har kollat upp några nya utställningar, så vi får se om det blir några fler. Hade ju inte tänkt bli en sån där galning som åker runt i hela Sverige för att visa upp min hund, men så länge det är på kul och jag får hjälp så kör vi på.
Nu till ett problem jag har...eller ett av dom. Hur gör man för att få tiden att gå när man bara sitter hemma. Jag har tröttnat totalt på allt jag hittills gjort och behöver nu tips. Gärna saker som är gratis då B-kassan fortfarande inte vill ge mig några pengar. Någon som vet några roliga sidor på nätet? Jag vet inte vad jag ska ta mig till snart. Har sökt massor av jobb, men får ju inga svar. Känner mig riktigt oönskad på arbetsmarkanden. Ja, ja inte mycket att göra åt. Har kollat ett jobb där man måste ha traktorkörkort, ringde vägverket och fråga om B-körkort gäller och det gjorde det. Så nu ska jag fråga svärfar om jag får övningsköra med honom på hans gård. Kan bli kul och dyrt om jag kör över hans kor eller mejar ner lagårn. Vi får väl se hur det blir, har ju inte frågat än.
Ett varmt bad och massage skulle ju inte sitta fel just nu, ingen som känner för att kasta sig in i bilen, åka hit och ge mig lite massage? Nej, jag förstår. Inte ens om jag bjuder på mat och husrum...nej.
Nu får det vara nog, här ska eldas och sen får jag väl försöka massera mig själv helt enkelt.
På återseende...
Falcor...en otroligt vacker vinnare!
Blir bara ett snabbt inlägg med mycket skryt. Falcor fick ett Heders Pris (HP) och dessutom vann han och blev Bäst I Ras (BIR). Det vill säga han var den snyggaste dobermannen på plats och domaren överöste honom med lovord!!! Jag är en riktigt stolt matte!!! Bilder kommer, även om de inte blev så bra.
Tjing tjing så länge!
Klättrar på väggarna...
Vet inte vad jag ska ta mig till, har massor att göra, men jag orkar inte!!
Nu blir det ett väldigt gnälligt inlägg, men jag måste avreagera mig lite.
Jag är förbannad, trött, irriterad, uttråkad, rastlös och stressad.
Förbannad på den där satans jävla A-kassan som är helt jävla värdelös!
Fick ett brev i början av december där de ber mig skicka in kompletteringar från 1 nov 2008 tom 4 nov 2009. Jag skickar in det. Ringer dom i början på januari och frågar hur det går med mitt ärende. -Jag ser här att vi fått dina kompliteringar, vi går igenom det nästa vecka (dvs den här veckan.) Du får ett brev från oss när det är klart. Mycket riktigt, hämta posten och där låg ett brev från A-kassan. Öppnar för att se hur mycket penagar jag ska få....Vi vill att du skickar in komplettering från 1 sep 2008 till 30 sep 2008. Är dom helt jävla dumma i huvudet eller? Svar: JA! Varför bad dom inte om det på en gång? Dom gör allt för att man inte ska orka mer, ge upp och inte be om några pengar! IDIOTER!!! Jag ringde dom igen och nu väntar jag på att min handläggare ska ringa, självklart är det en ny handläggare som bett om nya papper. Aghhh! Så, nu ska jag försöka släppa detta, ett tag i alla fall. Jag har ju bara varit utan pengar sen novemver, inga problem jag kan ju klara mig flera år till utan pengar. Dom sa precis på nyheterna att det kan dröja upp till 4 månader innan man får sina pengar från A-kassan....som från och med nu heter det B-kassan i min bok...
Trött, ja för jag får inte sova om nätterna. Varför? Jo, tänka att trots att jag går en runda varje kväll och dödar flugor så är det alltid någon jävel som gömt sig någonstans. Av någon underlig anledning så ska det börja flygas mitt i natten. Kan någon förklara varför de ska flyga upp i taket hela tiden, liksom studsa mot taket?! Kan dom inte bara sova på natten. Nej, då ska det föras ett jävla liv, allt för att jag inte ska få sova. Jaha, det är bara att gå upp, leta rätt på flugsmällan och sen jaga de små terroristerna. Smälla dom och ser på hur dom faller i golvet. Tystnad, ett tag i alla fall...
Irriterad...ja på flugorna så klart!
Uttråkad, för att jag bara går här och skräpar hela dagarna. Ge mig ett jobb..någon!!?? Jag borde tvätta, klippa klor, tvätta hundöron, städa, hämta posten, ta en promenad and so on, men jag har ingen ork. Har i alla fall eldat och ringt lite viktiga samtal.
Rastlös, ja för att jag är uttråkad och trött...helt orkeslös faktiskt!
Stressad, ja jag har ju massor att göra, men jag förmår mig inte att ta tag i det. Är jag sjuk? Kanske. Hade verkligen behövt någon som muntrar upp mig nu. Alla vanliga människor har ett arbete att sköta, ett barn att ta hand om eller ett liv där det händer saker, dom har inte tid med mig och mitt patetiska gnällande.
Så nu mår jag lite bättre...eller? Vill sova....
Tjing!
Nu blickar jag framåt...
Framtiden har ljusnat...
Mitt hjärta ler...
Min själ dansar...
Livet är värt att leva...
Min kropp är fylld av ro...
Jag har pusslat ihop mitt liv...

Satt hela söndagen =)
Bitarna har äntligen fallit på plats...
Nog pratat om mig!
På lördag ska vi på utsällning, Falcor ska än en gång få visa sin bästa sida...hm...jag hoppas att han har någon. Jag börjar bli orolig, han är hemsk just nu. Trots, bus och bomull i öronen. Han skiter i allt, men han är söt när han sover. Skaffa aldrig valp!!! Helt sjukt jobbigt! Nu måste jag bita ihop och bara stå ut för jag vet att det värsta inte ens börjat. Det börjar vid 1 års ålder, jag vet! Tillbaka till utställningen, får hoppas att han sköter sig och att han spöar sitt motstånd. Jag återkommer med resultat, om det går bra alltså, annars så låtsas jag som om att vi aldrig åkte dit. I morgon ska han duschas och det ska klippas klor. Packa lilla väskan och svälja nervositeten, ja jag är faktiskt nervös. Hoppas att det blir bra bilder med nya kameran i alla fall.
Nu ska jag söka jobb.
Måste bara lägga in en bild på Gandalf, han om någon sprider lugn omkring sig.

Vilken goding!!!
En lördag med guldkant...
Nu har det hänt lite grejer i mitt liv...äntligen. Jag har haft en himla trevlig lördag nämligen. På morgonen satte jag mig i bilen och åkte till min far, bilbyte. Jag, far med fästmö åkte vidare till min syster i Hjorthagen. Ja, jag borde skrivit det tidigare, men vi har löst alla våra problem. Allt är trots det som hänt precis som förr, otroligt skönt! Min kära sambo har även han sett förbi det inträffade och vi kan ses allihop utan att det uppstår bråk. Jag är väldigt glad att jag fått min syster och bästa vän tillbaka!.
Åter till gårdagen... Väl hemma hos syster så dröjer det inte länge innan det ringer på dörren och in kommer bror våran med familj. Jag tog beslag på min brorsdotter och myste...eh..mös....med henne hur mycket som helst. Tänk va fort dom växer dom där små, 9 månader och hur go och glad som helst. Vi gick iväg allihop och käka pizza, fick bli en barnpizza för min del då min mage ännu inte vill vara med. Fan, bli bra någon gång! Tack syster för att du bjöd mig på mat, fattig och arbetslös som jag är. Självklart hade jag med mig min kamera och fotade hela tiden.
Min syster och hennes kille har för ett tag sen fått tillökning...Amadeus. Amadeus är en chinchilla som från början var nära att bli bort lämnad på grund av dåligt uppförande, men som nu vunnit deras hjärtan och igår vann han även mitt. Jag kom på igår att jag vill bli djurporträttsfotograf, eller vad det heter. Himla kul att försöka fånga ett djurs personlighet. Ser fram emot när Amadeus ska få en flickvän så att jag kan få en till modell. Tänkte att jag skulle dela med mig av Amadeus portfolio. Han var en väldigt trevlig modell att jobba med.
Det blev många skratt under dagen och vi hade alla jättetrevlig hela dagen.
Jag bytte bil än en gång och bror min skjutsade mig till min mor och min plappa (plast pappa). Ännu ett bilbyte, lånade plappas bil hämtade upp min dejt för kvällen Tuuli, en kär vän som har nära till skratt. Vidare till HeronCity, där blev det thaimat och film...skräckfilm!
Paranormal Activity, ojojoj, när filmen var slut och lamporna tänds så förblev det knäpptyst i biosalongen, knäpptyst! Ja, bortsett från mig som undra hur det egentligen stod till med Tuuli som andades väldigt tungt...
-Hallå, är du ok? -Va tysta alla är!
Salongen töms väldigt fort och vi blev sittandes ett tag. Tuuli var märkbart upprörd och frågar om och om igen;
-Är det här på riktigt? -Har det här hänt på riktigt? -Vad stod det i förtexten? -Har det här hänt på riktigt?
Jag skrattar lite och försöker förklara att hon kan lugna sig, det var en film och nej, det stod inte att den var verklighetsbaserad. Även om det står att en film så måste det inte vara så. -Ok?
- Va fan, är du inte berörd eller? Blev du inte rädd?
Än en gång skrattar jag - Den var jättebra och den var verkligen läskig, men det var en film.
Jag har ju en förmåga att analysera sönder filmer lite och reagerar över grejer som inte riktigt är verklighetstroget och saker som de skulle kunna gjort bättre. Tråkigt? Ja, men i detta fall hälsosamt tror jag. Filmen handlar om ett ungt par som köpt ett hus och det hemsöks av demoner. Om jag blev rädd så skulle jag ju inte kunna bo kvar hemma ju. Min kära karl vill absolut inte se skräckfilmer, inte för att han är rädd utan för att han inte gillar skräck....säger han. Skulle han se den här filmen så skulle han aldrig mer kunna sova ensam hemma, det är vad jag tror i alla fall. Hur som helst, Paranormal Activity är en film som gjorts med hjälp av en handkamera, inga kändisar och i stort sett ingen budget. Den utspelar sig bara i paretshus varav 80% i deras sovrum. Förra årets (2009) billigaste film, måste ses av dig som älskar skräck!!! Grymt bra!! (Filmen är gjord 2007, men visades på bio först i november 2009 i Sverige)
Två andra skräckisar som är värda att se:
Barnhemmet, en film som är på spanska. Du kan inte gå händelserna i förväg. (Min sambo VÄGRAR att se den trots att vi har den hemma)
Midsommer, svensk/dansk film. Jag har svårt för svenska filmer, men denna var riktigt bra.
Det blev en hemresa full av utbyte av tankar, känslor och upplevelser. Jag bestämde mig för att följa med Tuuli upp till lägenheten för att överlämna henne till sin fästman och för att be honom att se över henne lite extra denna kväll. Väldigt roligt att komma hem till dem, det är nämligen så att de har tagit över min och min karls gamla lägenhet. De tog med en månadsvarsel så att vi kunde flytta till huset och slippa 3 månaders uppsägningstid. Himla snällt! Kändes konstigt att komma hem till sig själv men ändå inte. Det blev ändå ett kärt återseende av gamla lyan.
Åkte hem strax innan kl 2, till mamma och plappa alltså. Smsade lite med karln och det visade sig att han inte sov hemma, det var så ensamt. Sen tror jag att det låg lite mer än så bakom, typ alkohol, att han kunde helt enkelt inte ta sig hem.
Nu ska jag slita mamma och plappa från skidåkning på tv för att vi ska kunna umgås lite. Så att jag kan fortsätt min helg i samma fina anda.
Tjing tjing!
Behöver syndernas förlåtelse.....
Ja, nu mår jag inte bättre precis...
Nej, jag vägrar ta en bild och lägga upp här, jag har redan en bild som etsat (stavas det så?) sig fast på min näthinna. Att ni tänkte tanken, skäms på er!!!
Jag sörjer min fyrfotade vän. Förlåt mig!!!
Någon som har lite lycka över?
Sitter här hemma och fryser. Idag ville inte elden ta sig i pannan, måste nästan ha vantar på inne. Varför ska något i mitt liv gå bra?Väntar på att elementen ska börja sprida lite värme. 16 grader är det inne, men jag ska inte klaga, ibland är det bara 15. Det är -17 grader ute. Brrr!
Igår kastade jag ut julen, jag fick nog liksom. Hunden lekte med sin boll och den rullade in under granen och han efter, när han backade ut så var han grön, barr överallt. Man kan tro att granen fått liv, nu sprang runt i mitt vardagsrum och jagade en boll. Då var det dax, ut med granen och av bara farten åkte alla tomtar ner i lådan. Nu är de bara ljusstakarna kvar. Det räcker gott och väl.
Innan jag visste ordet av så packade jag ner mitt liv, mina drömmar är som bortblåsta. Vad gör man när allt man drömt om mer eller mindre krossats? Man inser att allt man fantiserat om ända sen barnsben troligtvis aldrig kommer bli av. Jag blir som förlamad, ger upp, tappar hoppet och önskar att jag kunde stänga av mitt hjärta. Jag är förkrossad, trasig och uppgiven. Är jag så jävla hemsk att jag måste straffas, om och om igen?! Vad gjorde jag i mitt förra liv för att förtjäna det här? Det kanske inte är så kallt här inne som jag tror, det kanske är min själ som håller på att lämna mig. Det gör inget om så är fallet. Fan va patetisk jag är, jag ber om ursäkt. Jag måste bara börja om mitt liv nu, med andra värderingar och påhittade drömmar. Måste ju ha något att se fram emot. Piece of cake!
Trasdockan!
Jag står på vargflockens sida!

Väldigt mycket vargsnack just nu och här hemma är det ett väldigt känsligt ämne. Inte alltid lätt att bo ihop med en jägare när man själv är djurens skyddsängel, ja eller nåt sånt. Hittar jag ett skadat djur så gör jag allt för att hjälp det, medans min sambo hjälper på sitt sätt. Han avslutar dess liv, visst i vissa lägen är de det snällaste man kan göra, men man kan också hjälpa ett djur tillbaka till livet. Själv har jag bland annat räddat en ekorrunge som var dödsdömd, den växte upp, blev vild igen och fick både fru och barn. Har även räddat en kråka som fastnat i en tamp och var inte så sugen på att flyga. Efter att den blev ompysslad så fick han tillbaka sina muskler och flaxade han ut i friheten igen. Detta var två av många djur jag hjälpt. Är fullt medveten om regler som gäller vilda djur i fångenskap, tack. Jag är en snäll och djurälskande tjej.
Min sambo och jag har väldigt ofta diskuterat jakt och det slutar alltid med att han blir förbannad på mig och lämnar rummet. Han, och antagligen alla jägare med honom, tycker att man ska skjuta rävar för att de äter andra djur som harungar, fågelägg mm, man ska skjuta lokatter för de dödar hur mycket rådjurkid som helst och man ska skjuta varg för att de dödar rådjur, boskap, hundar och kommer allt oftare in i bostadsområden. Ja och så fortsätter det. Man kan tänka att jägare vill skjuta vissa djur för att rädda andra. Vad händer sen då? Jo, sen skjuter jägarna själva älgar, rådjur, kronhjortar, dovhjortar, mufflon, harar osv Ok, men vilka djur dödar de? Nej, dom ska skjutas för att de annars blir för många. Själv så tänker jag då att djuren verkar ju sköta det där själva, utan människan. De har ju klarat sig så här långt och de djur som är utrotningshotade är ju i regel på grund av människan. Har jag fel?
Som hundägare så borde jag ju hata vargen då den dödat många hundar. Min sambo är ofta väldigt snabb med att visa blider som blivit tagna av varg, bilder som finns i hans jakttidningar. Ja, det är hemskt. Dock är det oftast jakthundar de tagit och det är väl inte så konstigt egentligen? Jägare jagar med hund och släpper den där det finns varg, vargen försvarar sitt revir och dödar för att få föda. Det är helt naturligt, det är ett rovdjur, det är vargens instinkt. Människan blir lika överraskad och arg varje gång det händer. Släpp inte hunden där då! Ni vet ju vart det finns varg. Jag skulle aldrig låta min hund gå lös om jag visste att det fanns en risk att jag aldrig mer får se den i liv. Absolut ska man få skjuta i självförsvar, det är det inget snack om. Så om man ser att ens egen, eller någon annans hund blir attackerad, så tveka inte.
Att vargarna dyker upp närmre och närmre samhällen beror ju även det på människan som bosätter sig där vargen lever och alltid levat. Vart ska de ta vägen? Snart finns ju ingen skog och mark kvar. Vargar har revir och man kan inte bara slå samman vargflockar och hoppas att de ska komma överräns, det funkar ju inte med människan själv. Människan krigar på grund av religoner. Vargar behöver sina områden, precis som männsikan har sina landsgränser (heter det så?)
Jag är inte ute efter att provocera någon, men eftersom jag inte kan prata om det här med min karl så måste jag bara få ur mig hur jag tänker. Måste människan bestämma allt? Utan djur så skulle vi inte finnas!
Jag ska även här på peka att jag varit med min kille när han jagat och förstår verkligen spänningen, adrenalinet och kicken. Vi äter i stort sett bara vilt hemma, kött från djur min sambo själv skjutit. Jag är inte stormförtjust i kött, men är absolut inte någon vegetarian. Jag vet att djuren jag äter mått bra, men jag hurrar inte när man sambo kommer hem och berättar att han skjutit något försvarslöst djur. Det djur jag känner minst sympati för är vildsvin. Då min svärfar är bonde och har mycket mark så har jag själv sett hur vildsvin verkligen förstör hans åkrar. Vildgrisarna har en otrolig förmåga att föröka sig, så vildsvinsstammen behövs verkligen hållas nere, de har inga fiender i skogen och kan härja bäst de vill. De orsakar också väldigt många trafikolyckor, min svägerska har bara hon krockat 2ggr med vildgrisar.
Ja, jag skulle kunna skriva hela dagen om det här. Det jag vill säga just om vargar är väl egentligen; Det finns inte hur mycket vargar som helst, skjut i självförsvar, skjut de som inte längre är skygga för människor OM DE UTGÖR HOT och förföljer folk, försvara er boskap. Skjut inte för att det är häftigt att skjuta en varg, skjut inte för att få en fin jakttrofé, ha inte drevjakt där det finns en risk för din hund (om du inte är villig att offra den för att få skjuta en älg eller nåt). Varför denna hetsjakt på ett så ståtligt djur?? Egentligen gäller allt jag skrivit även björn, alla sorters björnar!
Hjäp till att rädda isbjörnen innan den dör ut helt, snälla!
Varför inte återinföra jakten på korp som anses vara fridlyst? En varg dödar sitt byte. En korp käkar det levande. Korpar anfaller kalvar och lamm, kid och andra smådjur, de hackar sig in i mjukdelar som ögon, öron och ändtarmen. De hackar upp anus på sitt offer och drar ut tarmen på dem när de fortfarande lever. Fridlysta? De är ju överallt, dax att tänka om? Jag TROR att det var 14 kalvar eller var det lamm?, korparna tog av en och samma bonde?
Jag står på vargarnas sida och det står jag för. Skulle min karl läsa det här, eller hans familj som bara består av jägare (alla "gubbar" iaf), så skulle de nog skjuta mig. Jag använder mig av yttrandefriheten nu och hoppas att jag fortfarande är välkommen i mitt hem och i min familj.

Om inte annat så accepterar vargflocken mig som synes!
Är det onda andar som håller på att ta över min kropp?
Borde ändå passa på att njuta av min tid hemma med min valp, men jag kan inte. Jag har ingen ork, jag orkar inte göra ett skit just nu. Tvätta, städa, laga mat...jag kan inte förmå mig själv att resa mig ur soffan. Det är nog en släng av depression. Är lättirriterad, jag och min sambo går varann på nerverna just nu. Min arbetslöshet börjar vekligen kännas av. Känner mig värdelös helt enkelt. Det värsta är att jag inte förtjänar det här, all den här skiten. Jag har ju inte gjort nåt fel, fan vad maktlös man kan känna sig. Men mig kör man inte bara över sådär, det ska maktgalna chefer veta. Även om allt det här slutar med att jag inte får ett öre så gör det inget, någon i detta avlånga land måste visa att man inte kan bete sig hur som helst, speciellt om man är VD på ett företag. Han ska inte komma undan så lätt, helst så ska han ångra sig djupt att han gav sig in i den här fajten med mig, wrong girl!!! Jag har inte drivit det här vidare bara för mig egen skull, jag gör detta för alla som kan tänkas hamna i min situation och som kanske inte vågar säga ett skit, något jag inte har problem med. Om jag vinner den här fajten så kanske någon annan slipper hamna i samma läge som jag, idioten kankse lär sig något?! Det är mitt mål i alla fall. Hjälpa folk innan dom behöver hjälp, trots att jag tycker att majoriteten på mitt gamla jobba är osmakligt falska. Det är ju trots allt nu man märker vilka som var på riktigt och vilka som inte är värda något i mitt liv. Ganska skönt att veta faktiskt för jag slipper slösa mitt liv på dom. Up yours, you know who you are!!! Haha, ja då fick jag det sagt, för det finns ju de som fortfarande finns kvar i mitt liv och dom blir ju genast värda all min kärlek! Lite osjälvisk är jag väl när jag väljer den svåra vägen för att visa att man inte behandlar sin personal hur som helst?! Hur kan man få jobba som VD när man bara vill att personalen ska slickaröv? Borde man inte kunna ta kritik och uppskatta de som vågar säga ifrån, nej då blir det ju jobbigt att jobba. Då måste man ju göra något åt det, bort med alla som har självförtroende nog att våga tilltala mig, stora, starka VD...aghh!!!!!!!!!!
Nu blev jag arg också, fan! Jag orkar inte, måste hitta någon som kan ge mig lite positiv styrka. Någon??? Ska nog ringa min gamla kollega som bor i krokarna och kolla om hon vill ha sällskap till stallet i veckan. Har jag tur så får jag rida på hennes galna häst. Vi får väl se, jag orkar ju som sagt inte röra på mig. Klarar min mage att rida? Hmm, måste nog tänka över min planer lite. Tänk att ingenting går bra för mig just nu...men för att låta mer positiv; Det kunde varit värre, ja och det vet jag av erfarenhet så jag ska hålla käften nu.
Ledig tjänst där jag skulle passa in? Kom igen då, så jävla dålig kan jag väl inte vara?
Jaja, nu måste jag elda innan jag fryser ihjäl i mitt eget hem.....
Tjingeling!
Så har 2010 tagit sin början...
Nu har jag sett den...Avatar! Jag och min karl gick på bio igår och det gjorde vi rätt i, den var jättebra. Efter att ha sett den så vill jag också ha en egen drake som jag kan flyga runt på. Filmen var nästan 3 timmar lång, men den tog slut alldeles för fort och jag fällde tårar mer än en gång. Ja, det blir till att inhandla den när den släpps. Verkligen värd att se just på bio.
En annan film som jag rekommenderar alla att se är P.S I love you, ojojoj vilken gråtfilm. Jag grät från början till slut när jag såg den. SE DEN! Det är ingen ny film, men ack så bra!
Dagen har jag spenderat i min fotölj, ja jag har rört mig lite grann i huset, men har mest suttit här. Jag mår nämligen inte bra, har ont i magen, har haft det i nästan en vecka och igår var jag så nära att kräkas på väg hem från bion. Har haft tanken på att hälsa på farbror doktorn, men jag hatar det och håller gärna ut tills det är dax ringa ambulans...det har hänt att det slutat så, tyvärr. Jag ställer mina egna diagnoser och har många gånger haft rätt, min sambo tycker att jag är en hypokondriker, men jag har haft rätt många gånger. Just nu så har jag en liten misstanke om att det är en cysta som spökar. Har haft det förr, något som jag fick åka och kolla upp efter att ha känt att det var något inte stod rätt till. Vi får hoppas att jag har fel, den här gången. Jag tänkte hålla ut en vecka till, sen får vi se. Får stå ut med mitt illamående, magsmärtor och för tillfället täppt näsa.
Så jag sitter här och tycker synd om mig själv medans herrn i huset är ute och jagar. På tal om jakt så lyckades några gäster i trädgården fastna på bild:
Underbart att bo på landet och få komma djuren så nära!
Sen vill jag avsluta med en bild från min fotografiska sida, haha:
Ja, annars har det inte hänt så mycket i år, en riktigt skön start på året. Bortsett från att jag mår lite dåligt, men man ska inte klaga.
Tjing tjing så länge!